Howdy all
Thought I'd take a minute to briefly introduce myself here, as I was so impressed with Kristin's entry a few days back. It really reinforced for me how this project is all about telling the stories behind the products, and not just being a 'loppis'. The more we know about each other, on a personal level, the more we grow as a group. And the more we grow as a group...well that's how we start a revolution! :)
I'm turning 35 next month. I keep telling everyone that I look more like George Clooney every year, but the common vote seems to be a slightly-greying Fred Flintstone. Oh well.
I'm from Vancouver, Canada originally, and have been in Sweden for almost 9 years now. So yes I understand Swedish just fine ;) My spelling is hideous, so I really just keep it as a party trick for friends. Ha ha. But naturally respond to my posts in Swedish!!
I just graduated MFA from HDK this past spring, from their industrial design masters program, and for 6 years I have been running Black Badger Advanced Composites. A company I started because of my experience with carbon fiber stuff, but I have since shifted focus towards contemporary jewelry design. Quite a shift!
I wanted to write this introduction partially so Kristin would see that it wasn't just her who felt sooooo burned out and rejected by her experience. Been there as well myself. I came to Sweden in 2002 after being accepted at Ingvar Kamprad DesignCentrum at Lund University. All was great and dandy, and after a full year and a half of studying there, I was told that the program wasn't set up to allow foreign students to actually graduate, and would I kindly leave without making trouble. Awesome. Moved to Europe totally on my own, and after making a nice little life for myself, I was being discarded. Discarded because keeping me around would have been...i don't know - extra paperwork for someone?
This happened just a month or so before a large portion of my class was going to the Johnson Space Center in Texas -we're talking NASA here people- for a 4 week intership and project. I was told that I would not be joining, and was literally removed from the program mid-term and dropped into SFI classes at Komvux. I was already learning Swedish just fine, as I had met my wife-to-be about 6 months after moving here. Keep in mind that the entire design program in Lund was in english, in fact the head professor was german, and didnt know a single word of swedish, so we didnt even have the option to present or write in swedish.
I think what really smoked my bacon (canadian expression) was that Lund had removed my purpose. Without the design education that I had uprooted my entire life and come here specifically for, I had no purpose. Even a dog wants a ball to chase or a stick to chew on, and watch how quickly they sink when you deny them of that. It's just who we are.
That same mentality is what I see happening around here, to many of my dearest friends. The industry here can't support us, and to be honest doesnt seem to want us or need us. So if you will excuse the language here, I say #&%* them, and let's kickstart our own industry. We have all the skills that we need here, among this fantastic new community. We all feel dissapointed and rejected, and this group is what we have collectively desired. It gives us a common voice, and allows us to recreate our own sense of purpose.
I moved to Göteborg in 2008 for the masters program at HDK, and I instantly felt there was something special with this city.
From my own experience at HDK design, it seems that the only ones who actually get hired, are those that work in car design. Not even car design, but car styling. Amazing sketches of cars that we don't even really need. Shame that car design is such a staple industry here in GBG, but I think what we need to do with this Designkollgorna is to show these heavyweights that we have what they need.
They just might not know it yet.
That's where we come into the picture.
//J
onsdag 9 mars 2011
söndag 6 mars 2011
kerstin:
Låt mig få presentera mig själv, för er som inte känner mig. Kristin heter jag, är snart 28 år och bosatt i Göteborg. För snart ett år sedan tog jag min kandidatexamen på HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) med inriktning på mönster och illustration (enligt mig själv).
Innan jag började på HDK hade jag det som mitt STORA mål, att komma in där. Jag gick estetiskt program på gymnasiet och tog en konstkurs efter studenten samt gick en ettårig eftergymnasial designutbildning innan mina arbetsprover höll måttet för att låta mig få komma in på skolan.
Mitt stora mål i livet var nått. Men. Jag kände mig tom.
Efter en månad rasade hela mitt konstnärliga självförtroende då första kritiken sänkte mig i ett av de små studierummen. Det var vid ett individuellt samtal med en handledare. Jag hade blivit ombedd att ta med mina arbetsprover samt eget arbete till mötet. I mitt fall handlade det enbart om porträtt i blyerts och akryl. Under hela min "porträttperiod" hade jag fått höra av min omgivning hur begåvad och talangfull jag var. Men i det lilla studierummet, stolt ovetandes av vad som komma skulle, fick jag plötsligt höra: "Släng detta! Eller bränn det!"
Jag blev helt chockad. Förstod ingenting. Efter mötet hade jag en lite personlig kris. Jag hade lagt så mycket av mitt eget "jag"-självförtroende i mitt skapande och tecknande. Nu skulle jag istället teckna känslor och inte direkt avbilda något som redan fanns. Jag var helt trasig. Hur gör man?
Träffarna och samtalen fortsatte hela terminen och redan vid jul hade jag bestämt mig (för mig själv) att ta en paus från HDK. Det var inte som jag förväntat mig och jag var besviken och villrådig. Trots det tidigt tagna beslutet gick jag färdigt hela första året. Kreativiteten var död.
På hösten började jag arbeta i butik, två olika. Jag trivdes väldigt bra i den andra butiken av de två och stannade där till nästkommande höst, under året började det klia i fingrarna efter att skapa efter jul. På våren deltog jag i en vårutställning som gästkonstnär.
Nästa höst, år 2007, drog jag upp till Stockholm för att arbeta som allt-i-allo på min pappas arkitektkontor. Det var också då som jag startade upp mitt företag: Kristin Erséus Art & Illustration, mest för att kunna fakturera för några små illustrationsuppdrag. Bl.a. arbetade jag åt Wella, tecknade hårfrisyrer, både klippningar och uppsättningar.
När jag arbetat upp skaparglädjen och kreativiteten igen, gick jag färdigt mina kandidatår på HDK. Först då kunde jag förstå min handledares mening med kritiken till mina porträtt och Jag höll med.
I höstas tog jag åter upp mitt företag, men kortade ner hela namnet till "kerstin:" anledningen var två saker. Dels för att det egentliga namnet var så långt och jobbigt att säga och dels för att jag vill särskilja på företagsnamnet och min egen person.
Det är viktigt för mig; Det som är jag, har inte mitt företag med att göra, och det som mitt företag är skall inte få påverka för mycket i mitt privatliv eller mitt "jag". Förstår ni?
Att starta företag har så många sidor, positiva och negativa. Man får göra det man vill och hur man vill, och har man tur tjänar man pengar på sin hobby. Men sen har vi nackdelarna och det är att det ofta är en instabilitet och en otrygghet i att starta eget. Man vet inte hur det kommer gå. All tid går åt och man blir så känslomässigt engagerad i hela altet.
Att gå ut skolan innebär ju också att man plötsligt står på egna ben, ingen att luta sig emot och ingen att rådfråga om det behövs. Var finns alla tips?
Jag startade designkollegorna och snabbare än jag kunnat ana haglade både information och tips över mig från gruppen. Jag var mer än nöjd!
På företagsfronten hankar jag mig fram, envis och fast besluten om att kämpa vidare. I veckan skall jag fixa med beställningar och fila på nya kerstin:prylar samt jobba på godsaker för oss designkollegor, till er alla därute som törstar efter unika fin- och bra-saker. Som jag alltid säger: Håll tillgodo!
Oj, nu är klockan mycket! Lägger upp lite bilder, sen tackar jag för mig! Har ni frågor? Maila: info@kristinerseus.com eller kika på min egen blogg: http://blogg.kristinerseus.com/ eller hemsidan: http://kristinerseus.com/
Sov gott!
/Kristin
Innan jag började på HDK hade jag det som mitt STORA mål, att komma in där. Jag gick estetiskt program på gymnasiet och tog en konstkurs efter studenten samt gick en ettårig eftergymnasial designutbildning innan mina arbetsprover höll måttet för att låta mig få komma in på skolan.
Mitt stora mål i livet var nått. Men. Jag kände mig tom.
Efter en månad rasade hela mitt konstnärliga självförtroende då första kritiken sänkte mig i ett av de små studierummen. Det var vid ett individuellt samtal med en handledare. Jag hade blivit ombedd att ta med mina arbetsprover samt eget arbete till mötet. I mitt fall handlade det enbart om porträtt i blyerts och akryl. Under hela min "porträttperiod" hade jag fått höra av min omgivning hur begåvad och talangfull jag var. Men i det lilla studierummet, stolt ovetandes av vad som komma skulle, fick jag plötsligt höra: "Släng detta! Eller bränn det!"
Träffarna och samtalen fortsatte hela terminen och redan vid jul hade jag bestämt mig (för mig själv) att ta en paus från HDK. Det var inte som jag förväntat mig och jag var besviken och villrådig. Trots det tidigt tagna beslutet gick jag färdigt hela första året. Kreativiteten var död.
På hösten började jag arbeta i butik, två olika. Jag trivdes väldigt bra i den andra butiken av de två och stannade där till nästkommande höst, under året började det klia i fingrarna efter att skapa efter jul. På våren deltog jag i en vårutställning som gästkonstnär.
Nästa höst, år 2007, drog jag upp till Stockholm för att arbeta som allt-i-allo på min pappas arkitektkontor. Det var också då som jag startade upp mitt företag: Kristin Erséus Art & Illustration, mest för att kunna fakturera för några små illustrationsuppdrag. Bl.a. arbetade jag åt Wella, tecknade hårfrisyrer, både klippningar och uppsättningar.
När jag arbetat upp skaparglädjen och kreativiteten igen, gick jag färdigt mina kandidatår på HDK. Först då kunde jag förstå min handledares mening med kritiken till mina porträtt och Jag höll med.
I höstas tog jag åter upp mitt företag, men kortade ner hela namnet till "kerstin:" anledningen var två saker. Dels för att det egentliga namnet var så långt och jobbigt att säga och dels för att jag vill särskilja på företagsnamnet och min egen person.
Det är viktigt för mig; Det som är jag, har inte mitt företag med att göra, och det som mitt företag är skall inte få påverka för mycket i mitt privatliv eller mitt "jag". Förstår ni?
Att starta företag har så många sidor, positiva och negativa. Man får göra det man vill och hur man vill, och har man tur tjänar man pengar på sin hobby. Men sen har vi nackdelarna och det är att det ofta är en instabilitet och en otrygghet i att starta eget. Man vet inte hur det kommer gå. All tid går åt och man blir så känslomässigt engagerad i hela altet.
Att gå ut skolan innebär ju också att man plötsligt står på egna ben, ingen att luta sig emot och ingen att rådfråga om det behövs. Var finns alla tips?
Jag startade designkollegorna och snabbare än jag kunnat ana haglade både information och tips över mig från gruppen. Jag var mer än nöjd!
På företagsfronten hankar jag mig fram, envis och fast besluten om att kämpa vidare. I veckan skall jag fixa med beställningar och fila på nya kerstin:prylar samt jobba på godsaker för oss designkollegor, till er alla därute som törstar efter unika fin- och bra-saker. Som jag alltid säger: Håll tillgodo!
Oj, nu är klockan mycket! Lägger upp lite bilder, sen tackar jag för mig! Har ni frågor? Maila: info@kristinerseus.com eller kika på min egen blogg: http://blogg.kristinerseus.com/ eller hemsidan: http://kristinerseus.com/
/Kristin
fredag 25 februari 2011
Trevlig helg.
Nu börjar helgen som säkert många väntat på. Själv har jag varit oerhört lite produktiv denna vecka, vilket gör att jag känner en liten lätt veckoslutsångest. När jag återfått mina krafter ska jag göra en presentation av mig och mitt företag med bilder och text här på bloggen. Sen hoppas jag att ni andra vill blogga om er här också!
Trevlig helg önskar jag er alla.
Kristin
Trevlig helg önskar jag er alla.
Kristin
torsdag 24 februari 2011
Start something special
Well it doesn't really need to be said, but this little group has really grown quickly. Designkollegorna is an absolute force of nature!
In my opinion, this group is exactly what it needs to be: reactive and adaptable. In the inital onset, we had the intention of having it be more of a information resource, but what we quickly saw was that the members simply wanted the forum to be a place to have a voice. A place where all of us who are sitting at home alone, thinking we are the only ones having a hard time running our own little company, are able to find a support network. A network that will promote each other, support each other, and even just entertain each other!
This is something we are doing as friends and colleagues, not rivals. Leave backstabbing and competing for Hell's Kitchen, we are here to do this together! Network among ourselves, recommend other members to cool stores or events, and just simply take care of each other.
Kristin and myself will continue to keep things rolling smoothly here!
I'm pretty curious where this is heading myself, but I can say that there are some interesting things in the immediate future for the Designkollegorna
And to quote Neil Young, 'keep on rockin in the free world'
-James out
In my opinion, this group is exactly what it needs to be: reactive and adaptable. In the inital onset, we had the intention of having it be more of a information resource, but what we quickly saw was that the members simply wanted the forum to be a place to have a voice. A place where all of us who are sitting at home alone, thinking we are the only ones having a hard time running our own little company, are able to find a support network. A network that will promote each other, support each other, and even just entertain each other!
This is something we are doing as friends and colleagues, not rivals. Leave backstabbing and competing for Hell's Kitchen, we are here to do this together! Network among ourselves, recommend other members to cool stores or events, and just simply take care of each other.
Kristin and myself will continue to keep things rolling smoothly here!
I'm pretty curious where this is heading myself, but I can say that there are some interesting things in the immediate future for the Designkollegorna
And to quote Neil Young, 'keep on rockin in the free world'
-James out
onsdag 23 februari 2011
#1
Välkommen till designkollegornas blogg!
Här kommer ni att få följa oss, vad vi gör för något och vilka evenemang vi hittar på.
Designkollegorna / bakgrund:
Idén till designkollegorna fick jag när jag stod som utställare på Formex-mässan. Från att vara van vid att sitta ensam på min kammare och skapa, stod jag där plötsligt, helt öppet och visade upp vad jag skapat den senaste tiden. Utsatt och naken. Från att inte höra ett ord om det jag gjort till att plötsligt få en massa kritik och utlåtanden från höger och vänster. Nyttigt, skrämmande och fantastiskt roligt på samma gång. Det jag märkte var att jag växte en aning.
Det slog mig då att sedan jag tog min kandidatexamen på HDK har jag varit befriad från andras åsikter kring det jag skapat. Rädd för att ta del av andras utlåtanden och tips, hade jag isolerat mig i min egen lilla trygghet.
Det jag också märkte var att vi som ställde ut på samma ställe började så smått fråga varandra vilka som tillverkar och producerar våra prototyper och produkter. En ny värld öppnades. Och till min förvåning var alla väldigt hjälpsamma och öppna mot varandra. Vi peppade varandra och blev glada när återförsäljare ville ha grannens kreationer. Det gladde mig att se.
När jag var hemma igen kändes det så tomt och ensamt och jag insåg då att jag faktiskt inte har någon att "bolla" idéer och tankar med kring design och skapande. Då kom jag att tänka på facebook, en klockren mötesplats för likasinnade. Gruppen blev till, alla med och utan erfarenhet i branschen skulle vara välkomna att hjälpa/ta del av tips och råd; fotografer, illustratörer, filmskapare, konstnärer, musiker, webdesigners, grafiker, inredare, arkitekter... you name it! Dessutom även återförsäljare, tillverkare, producenter m.fl. som har en kreativ/skapandeanknytning.
Min förhoppning nu är att gruppen skall fortsätta lyfta kollegorna framåt genom arbetet och karriären. Att konkurrensen och rädslan att dela med sig skall suddas ut. Att gruppen når fler så att alla berörda får tillgång till vad vi kan hjälpa varandra med. Nästa steg är att lyfta fram våra olika talanger, tex genom en designmarknad. Planer smids. Håll tillgodo!
/Kristin Erséus http://blogg.kristinerseus.com
Här kommer ni att få följa oss, vad vi gör för något och vilka evenemang vi hittar på.
Designkollegorna / bakgrund:
Idén till designkollegorna fick jag när jag stod som utställare på Formex-mässan. Från att vara van vid att sitta ensam på min kammare och skapa, stod jag där plötsligt, helt öppet och visade upp vad jag skapat den senaste tiden. Utsatt och naken. Från att inte höra ett ord om det jag gjort till att plötsligt få en massa kritik och utlåtanden från höger och vänster. Nyttigt, skrämmande och fantastiskt roligt på samma gång. Det jag märkte var att jag växte en aning.
Det slog mig då att sedan jag tog min kandidatexamen på HDK har jag varit befriad från andras åsikter kring det jag skapat. Rädd för att ta del av andras utlåtanden och tips, hade jag isolerat mig i min egen lilla trygghet.
Det jag också märkte var att vi som ställde ut på samma ställe började så smått fråga varandra vilka som tillverkar och producerar våra prototyper och produkter. En ny värld öppnades. Och till min förvåning var alla väldigt hjälpsamma och öppna mot varandra. Vi peppade varandra och blev glada när återförsäljare ville ha grannens kreationer. Det gladde mig att se.
När jag var hemma igen kändes det så tomt och ensamt och jag insåg då att jag faktiskt inte har någon att "bolla" idéer och tankar med kring design och skapande. Då kom jag att tänka på facebook, en klockren mötesplats för likasinnade. Gruppen blev till, alla med och utan erfarenhet i branschen skulle vara välkomna att hjälpa/ta del av tips och råd; fotografer, illustratörer, filmskapare, konstnärer, musiker, webdesigners, grafiker, inredare, arkitekter... you name it! Dessutom även återförsäljare, tillverkare, producenter m.fl. som har en kreativ/skapandeanknytning.
Min förhoppning nu är att gruppen skall fortsätta lyfta kollegorna framåt genom arbetet och karriären. Att konkurrensen och rädslan att dela med sig skall suddas ut. Att gruppen når fler så att alla berörda får tillgång till vad vi kan hjälpa varandra med. Nästa steg är att lyfta fram våra olika talanger, tex genom en designmarknad. Planer smids. Håll tillgodo!
/Kristin Erséus http://blogg.kristinerseus.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)