fredag 20 maj 2011
måndag 16 maj 2011
Teaser inför marknaden no.11
Linn Bjelkne Design
Nu blir det premiär för försäljningen av min Bottle Collection! Vinnar bidraget av Mackens design recycling tävling. Det kommer säljas ett antal upplagor av varje produkt i serien. Så passa på och vara först ut! Produkterna är 100% Wased and Remade in Småland. De är alltså gjorda av 100% återvunnet material, av förkastade vinflaskor från endel av Växjös restauranger som annars hade slängts på hög. Till produkten får ni också med en tillhörande vin förpackning gjord från träspill från golvindustrin Kährs i Nybro. Så kom och handla med gott samvete!
Hoppas vi ses där!
/Linn Bjelkne Design
Hoppas vi ses där!
/Linn Bjelkne Design
söndag 15 maj 2011
Teaser #8 Photo exhibition at design market!
I'm very happy to announce that along with the sure-to-be-legendary design market Designkollegorna is hosting on the 21st of May, there will also be a photography exhibition the sa,me House of Win-Win location!
The photography of Dirty Pictures GBG will be on exhibition and limited edition prints will be for sale. Dirty Pictures GBG is a photography trio consisting of Hans Stålhandske, Mattias Sjöberg, and myself.
We specialize in industrial photography, in particular abandoned industrial sites and urban decay. For this exhibition we will be showing on a Göteborg theme. All 3 photographers will be on-site to talk about their work.
A few teasers perhaps? Sure, why not? ;)
Thunderbox - 2010, Hans Stålhandske
Waterline - 2011, James Thompson
Untitled - 2011, Mattias Sjöberg
The photography of Dirty Pictures GBG will be on exhibition and limited edition prints will be for sale. Dirty Pictures GBG is a photography trio consisting of Hans Stålhandske, Mattias Sjöberg, and myself.
We specialize in industrial photography, in particular abandoned industrial sites and urban decay. For this exhibition we will be showing on a Göteborg theme. All 3 photographers will be on-site to talk about their work.
A few teasers perhaps? Sure, why not? ;)
Thunderbox - 2010, Hans Stålhandske
Waterline - 2011, James Thompson
tisdag 10 maj 2011
Teaser inför marknaden no.8
Noova Kira
är ett litet design- och konstföretag som ligger i Kalmar.
Välkommen att möta Mosters Monster, Drakbröder, Mini Tok och andra roliga figurer!
Jag kommer ha kort, tavlor och prints för försäljning.
Jag kommer även visa personliga fotokollage som jag gör på beställning.
Vi ses på marknaden!
Mvh/Annheléne
www.noovakira.se
noovakira@live.se
måndag 9 maj 2011
Teaser inför marknaden no.7
Kajsa Sundberg
Jag heter Kajsa. I mitt liv har det alltid funnits ett intresse för tyger,kläder och klädskapande. Intresset har tagit sig olika uttryck genom åren, från att som barn ha ritat kläder till pappersdockor och sytt barbiekläder till att numera sy om kläder och sy nytt av gamla tyger.
En idé och ett gammalt tyglager
Tanken att driva en cool och inspirerande tygbutik hade av någon anledning väckts till liv hos mig. Gamla fina stuvar var något som jag ville föra i min butik, men jag
började även att leta efter gamla tyglager.
En dag så fick jag höra om ett tyglager från en sedan länge nedlagd textilfabrik i Västergötland. Jag åkte dit för att titta och hittade tyger från 50,60- och 70-talet av skiftande slag. Jag behövde inte fundera länge innan jag bestämde mig för att slå till. Det var när detta tyglager, bestående av 10.000 meter tyg, landade på golvet i mitt hem som jag insåg vad det innebär att vara övertygad :)
Övertygad- en webbutik och en klänningskollektion
Nu finns tygerna att köpa i webbutiken. Där finns även fina gamla mönster, speciellt utvalda retrostuvar och handväskor, valda med omsorg från loppisar och secondhandaffärer.
Jag har naturligtvis själv börjat sy av de gamla tygerna från tyglagret. Det har bl.a resulterat i en exklusiv klänningskollektion, distribuerad av Jumperfabriken. Det var spännande. Mina klänningsmodeller fick följa med till modemässan i Köpenhamn och intresset från inköparna var så stort att det begränsade tyglagret för de specifika tygerna inte räckte till.
När klänningarna sedan levererades så sålde de snabbt slut i butikerna.
Återbruk och miljötänk= glädje!
Att det här gamla tyglagret fått liv igen känns väldigt bra. Det känns fint att få förvalta de här tygerna, inte minst ur miljösynpunkt. Det är ju en av anledningarna till att jag själv älskar att handlar i secondhandbutiker. Secondhandshopping känns helt enkelt bra, och det gör mig dessutom kreativ. Om jag med min webbutik kan slå ett slag för tanken på återbruk så blir jag väldigt glad.
Nästa steg
Övertygad håller på att utöka med en ny avdelning. Förutom tyger, stuvar, mönster och vintage så finns nu även Övertygads egna klädkollektion. Inspiration till Övertygads modeller får jag från gamla mönster, från min mammas gamla pappersdockskläder, från gamla filmer och från tygerna och dekorbanden i sig. Jag utgår alltid från mig själv och från vad jag själv vill bära för kläder. Kollektionen, som jag själv syr upp, är uteslutande sydd av tyger från det egna tyglagret eller från stuvar. Dekorband och knappar kommer från second-handbutiker. Det finns endast ett fåtal plagg av samma modell och de är inte alltid identiska utan kan skiljas åt i fråga om just dekorband och knappar.
Tre ord som beskriver Övertygads kollektion på ett bra sätt är: personligt, nostalgiskt och miljömedvetet.
Letandet efter nya tyglager fortsätter.
http://www.overtygad.se
PS.På facebook har jag en inspirerande Övertygad-grupp: http://www.facebook.com/group.php?gid=365231203460
Kajsa Sundberg
0736-33 04 42
kajsa@overtygad.se
Jag heter Kajsa. I mitt liv har det alltid funnits ett intresse för tyger,kläder och klädskapande. Intresset har tagit sig olika uttryck genom åren, från att som barn ha ritat kläder till pappersdockor och sytt barbiekläder till att numera sy om kläder och sy nytt av gamla tyger.
En idé och ett gammalt tyglager
Tanken att driva en cool och inspirerande tygbutik hade av någon anledning väckts till liv hos mig. Gamla fina stuvar var något som jag ville föra i min butik, men jag
började även att leta efter gamla tyglager.
En dag så fick jag höra om ett tyglager från en sedan länge nedlagd textilfabrik i Västergötland. Jag åkte dit för att titta och hittade tyger från 50,60- och 70-talet av skiftande slag. Jag behövde inte fundera länge innan jag bestämde mig för att slå till. Det var när detta tyglager, bestående av 10.000 meter tyg, landade på golvet i mitt hem som jag insåg vad det innebär att vara övertygad :)
Övertygad- en webbutik och en klänningskollektion
Nu finns tygerna att köpa i webbutiken. Där finns även fina gamla mönster, speciellt utvalda retrostuvar och handväskor, valda med omsorg från loppisar och secondhandaffärer.
Jag har naturligtvis själv börjat sy av de gamla tygerna från tyglagret. Det har bl.a resulterat i en exklusiv klänningskollektion, distribuerad av Jumperfabriken. Det var spännande. Mina klänningsmodeller fick följa med till modemässan i Köpenhamn och intresset från inköparna var så stort att det begränsade tyglagret för de specifika tygerna inte räckte till.
När klänningarna sedan levererades så sålde de snabbt slut i butikerna.
Återbruk och miljötänk= glädje!
Att det här gamla tyglagret fått liv igen känns väldigt bra. Det känns fint att få förvalta de här tygerna, inte minst ur miljösynpunkt. Det är ju en av anledningarna till att jag själv älskar att handlar i secondhandbutiker. Secondhandshopping känns helt enkelt bra, och det gör mig dessutom kreativ. Om jag med min webbutik kan slå ett slag för tanken på återbruk så blir jag väldigt glad.
Nästa steg
Övertygad håller på att utöka med en ny avdelning. Förutom tyger, stuvar, mönster och vintage så finns nu även Övertygads egna klädkollektion. Inspiration till Övertygads modeller får jag från gamla mönster, från min mammas gamla pappersdockskläder, från gamla filmer och från tygerna och dekorbanden i sig. Jag utgår alltid från mig själv och från vad jag själv vill bära för kläder. Kollektionen, som jag själv syr upp, är uteslutande sydd av tyger från det egna tyglagret eller från stuvar. Dekorband och knappar kommer från second-handbutiker. Det finns endast ett fåtal plagg av samma modell och de är inte alltid identiska utan kan skiljas åt i fråga om just dekorband och knappar.
Tre ord som beskriver Övertygads kollektion på ett bra sätt är: personligt, nostalgiskt och miljömedvetet.
Letandet efter nya tyglager fortsätter.
http://www.overtygad.se
PS.På facebook har jag en inspirerande Övertygad-grupp: http://www.facebook.com/group.php?gid=365231203460
Kajsa Sundberg
0736-33 04 42
kajsa@overtygad.se
Teaser inför marknaden no.6
Nobyasa på facebook,twitter
Nobyåsa: Åsa Norberger Design
Efter utbildningen i Milano, Italien på IED, var passionen för mode, viljan, inspirationen så stor och Åsa Norberger tog sina tankar, sin vision ett steg längre:
Märket Nobyåsa skapades, konceptet ”One Of A Kind” tog form, med accessoarer, scarfs/halsband, armband, örhängen. Varje produkt skiljer den andra åt. Det ska vara upplevelse att bära nobyåsa. Detaljer, färg och material spelar en viktig roll. Vintage och nytt mixas. Design, produktion och namn sker av Åsa själv.
Åsa Norberger Design, modedesign, startades hösten 2009. Fler accessoarer designas nu och nästa projekt i verksamheten blir en egen klädlinje.
Inspirationen fortsätter…
Shoppa glada accessoarer!!! Vågar DU sticka ut!? Då får DU bra priser den 21/5.
Välkomna!!!
Teaser inför marknaden no.5
Laila Elgh.
Laila heter jag och jag syr väskor av diverse slag av gamla jeans. Det blir aldrig 2 st likadana. Syr även kassar och då kan det bli även andra gamla tyger som återanvänds.
Syr även medeltidskläder på beställning.
Teaser inför marknaden no.4
Linda Vännström
Hemsida: www.lindavannstrom.se
Mail: linda@lindavannstrom.se
Telefon: 070-6721021
Hemsida: www.lindavannstrom.se
Mail: linda@lindavannstrom.se
Telefon: 070-6721021
Linda säljer bl.a. skärbrädor i dessa motiv.
söndag 8 maj 2011
torsdag 5 maj 2011
Teaser inför marknaden no.2
kerstin:
Kristin Erséus
www.kristinerseus.com
http://blogg.kristinerseus.com
Kristin Erséus föddes 1983 i göteborg. Hon har sedan sin grundskoleexamen läst vid olika konstutbildningar och konstkurser samt studerat vid Göteborgs universitet, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk).
Nu driver hon sin konstnärliga verksamhet, kerstin:, som är en förkortning på hela företagsnamnet, Kristin Erséus Art & Illustration.
Hennes passion är att leka med former och färger i en salig blandning. Där balansen mellan harmoni och iögonfallande ting är mycket viktig. Viljan att väcka uppmärksamhet i form av oväntade inslag är något som driver Kristin framåt i sitt skapande.
Bakom varje illustration eller mönster finns en berättelse eller en dröm. I mönsterkollektionen “Blomgren” är det hennes morfar Stens familj som varit inspirationskälla med sin historia.Bilderna är ett urval av produkter som ni kan inhandla på marknaden.
Psst! Dessutom har hon marknadspriser under dagen som är ca 20% lägre än i butik.
onsdag 4 maj 2011
Teaser inför marknaden no.1
LagströmWiktorsson
Lina Lagström
+46 (0)707 78 36 03
Göteborg
Elin Wiktorsson
+46 (0)703 00 69 89
Stockholm
Adress:
AB LagströmWiktorsson
S:t ansgars väg 10A
16951 SOLNA
Historien om LagströmWiktorsson tog sin början i Florens, en solig dag hösten 2005. Det var nämligen då som Lina och Elin fann varandra på designskolan AIAMD.Efter ett år av cappuccino och italienska fraser, skildes de åt för att studera design på olika håll i Sverige. Lina bosatte sig i Visby där hon tog kandidatexamen i industriell design och Elin tog en Bachelor of Fine Arts på designprogrammet i Kalmar.
Fem år efter den första cappuccinon och med varsin designutbildning i portfolion, var det åter dags att slå sig samman. Sagt och gjort, första kollektionen med klädhängare visades på möbelmässan i Stockholm 2010. Den andra på Formex 2011 och den tredje, ja vem vet... I skrivandets stund finns den bara i tanken, men delar av både den första och den andra kollektionen finns snart i en butik nära dig.
Det som inte avslöjas i denna historia är att Elin även hunnit driva sin egen designbyrå under två års tid. Att Lina avklarat en Master of Fine Arts på HDK, det är också en parantes. På designmarknaden kommer vi att sälja våra nyproducerade klädhängare leaf.
måndag 2 maj 2011
Meenola
Hej.
Malin heter jag och jag driver det nystartade företaget Meenola.
Meenola som drivs som e-butik säljer mindre engelska märken som inte finns eller bara finns på få ställen i Sverige, men i huvudsak hjälper jag nya oupptäckta designers att sälja deras alster. Detta gör jag genom att erbjuda hyra av säljplats i e-butiken och hjälp med marknadsföring.
Jag har en designutbildning i ryggen och när jag var färdig med min utbildning tyckte jag att det var svårt att hitta någonstans där jag kunde sälja mina alster, jag tyckte det var svårt och tog tid med marknadsföring och ville helst bara koncentrera mig på att skapa och vara kreativ. Jag funderade mycket på detta under dom nästkommande åren och en liten affärsidé började sakta ta form i mitt huvud. Jag gjorde en massa research och lärde mig mycket om marknadsföring och jag insåg att det fanns ett behov av säljhjälp för nya designers. I höstas bestämde jag mig för att säga upp mig från min anställning och satsa fullt ut på min affärsidé. Nu är jag i full gång med att få färdigt butiken och nu är jag även på jakt efter alla designguldgruvor som jag vet finns där ute i landet.
Jag bestämde mig för att ta hem mindre engelska märken också, där finns en större marknad för mindre designers som vi inte ser mycket av här i Sverige om vi inte åker dit, så jag bestämde mig för att ta hit en liten del av detta.
Meenolas vision:
Min vision är att skapa ett mode-samhälle som värderar kvalitet och design högre än priset. Med mitt företag vill jag utöka modemarknaden med mindre designers och märken för att ge liv till den svenska mode-scenen. Jag ska skapa en plats som gör det lättare för nya designers att nå ut på marknaden och i och med detta skapas fler arbetstillfällen för unga designers och en möjlighet att sälja.
Meenola blir ”the gateway” för ny, ung och fräsch design.
Om du är en designer som designar kläder, smycken, skor, accessoarer och du är intresserad av att hyra säljplats i Meenolas e-butik, då hör du av dig till mig på accounts@meenola.com så får du mer information om hur det fungerar.
Priser för hyra osv. beror på vad, hur stor och vilka priser du vill sätta på din kollektion.
Att tänka på – Det är viktigt att produkterna håller hög kvalitet.
Jag hoppas kunna vara till hjälp för många av er designers därute som vill ha en kickstart när det gäller försäljning.
Titta gärna in i butiken www.meenola.com
Vi hörs
Malin
torsdag 28 april 2011
måndag 11 april 2011
Mitt namn är Linn Bjelkne.
Mitt namn är Linn Bjelkne och jag kallar mig idag produktdesigner och här är min story.
Jag växte upp i den lilla staden Nybro i småland. Staden mitt i glasriket med endast 20 000 invånare. När jag var barn hade jag mycket svårt för skolan. Jag hade endel konsentrationssvårigheter och jag hamnade alltid efter i matteböckerna och hade svårt för att lära. Detta gjorde att jag snabbt gav upp och jag tyckte inte alls att det var roligt att gå i skolan. Jag var redan då lite egen och jag gillade inte att springa ut på rasterna och leka ute. Jag blev lycklig när vädret var alldeles för dåligt för att vara ute då jag istället kunde sitta inne och rita. Min dröm när jag var liten var att bli sömmerska. Jag älskade att pyssla, rita och sy och jag älskade att ge bort egna tillverkade saker till kompisar och familj. Skolan var aldrig riktigt anpassad för mig, vilket gjorde att jag fick ett jätte dåligt självförtroende. När jag inte riktigt hängde med på lektionerna började jag istället filosofera mig bort och detta märktes till slut av lärare som inte riktigt kunde förstå sig på mig och jag kunde inte riktigt förstå det själv fören nu. Jag var alltid en av det bästa i bild på skolan och jag fick alltid bra respons för det av mina bildlärare och mitt mål blev att söka mig in till bild och form på det estetiska programmet på gymnasiet. Men på grund av mitt dåliga betyg fick jag istället gå på samhällsprogrammet. Under min tid där hade jag det väldigt tufft och mitt bild intresse suddades sakta ut tills jag av en slump kom in efter gymnasiet på St.Sigfrids folkhögskola konst och bild. Min tanke var inte att bli något av det utan jag såg tiden där som en paus från den teoretiska skolan.
Under min tid där blommade mitt intresse för bild upp igen och jag fick en super skön paus ifrån allt jobbigt och kunde istället bara vara kreativ hela dagarna. Där hamnade jag i två år och när jag efter ett tag började inse att jag faktiskt kunde bli något av det här. Det fanns ju faktiskt designhögskolor! Mina lärare på folkis ville att vi alla skulle satsa på att komma in på konstfack men jag blev så anti av detta så jag längtade mig bort till storstaden Göteborg istället och sökte upp Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Jag gjorde allt i min makt för att komma in och jag kom in, super lycklig! När jag började på skolan blev jag inte lika nöjd som jag hade trott. Det var ett hårt klimat, med en nästa för bred inriktning så jag blev otroligt förvirrad och visste inte riktigt vad jag ville. Jag fick upplevelsen av att design är en hård bransch och jag kände att jag aldrig någonsin skulle lyckas men jag kämpade på och det gav mig skin på näsan. Det var under sista året som jag hade ett projekt då jag skulle utforska återvinning som gjorde att jag tillslut förstod vad det var jag ville syssla med REMAKE!
Jag växte upp i den lilla staden Nybro i småland. Staden mitt i glasriket med endast 20 000 invånare. När jag var barn hade jag mycket svårt för skolan. Jag hade endel konsentrationssvårigheter och jag hamnade alltid efter i matteböckerna och hade svårt för att lära. Detta gjorde att jag snabbt gav upp och jag tyckte inte alls att det var roligt att gå i skolan. Jag var redan då lite egen och jag gillade inte att springa ut på rasterna och leka ute. Jag blev lycklig när vädret var alldeles för dåligt för att vara ute då jag istället kunde sitta inne och rita. Min dröm när jag var liten var att bli sömmerska. Jag älskade att pyssla, rita och sy och jag älskade att ge bort egna tillverkade saker till kompisar och familj. Skolan var aldrig riktigt anpassad för mig, vilket gjorde att jag fick ett jätte dåligt självförtroende. När jag inte riktigt hängde med på lektionerna började jag istället filosofera mig bort och detta märktes till slut av lärare som inte riktigt kunde förstå sig på mig och jag kunde inte riktigt förstå det själv fören nu. Jag var alltid en av det bästa i bild på skolan och jag fick alltid bra respons för det av mina bildlärare och mitt mål blev att söka mig in till bild och form på det estetiska programmet på gymnasiet. Men på grund av mitt dåliga betyg fick jag istället gå på samhällsprogrammet. Under min tid där hade jag det väldigt tufft och mitt bild intresse suddades sakta ut tills jag av en slump kom in efter gymnasiet på St.Sigfrids folkhögskola konst och bild. Min tanke var inte att bli något av det utan jag såg tiden där som en paus från den teoretiska skolan.
Under min tid där blommade mitt intresse för bild upp igen och jag fick en super skön paus ifrån allt jobbigt och kunde istället bara vara kreativ hela dagarna. Där hamnade jag i två år och när jag efter ett tag började inse att jag faktiskt kunde bli något av det här. Det fanns ju faktiskt designhögskolor! Mina lärare på folkis ville att vi alla skulle satsa på att komma in på konstfack men jag blev så anti av detta så jag längtade mig bort till storstaden Göteborg istället och sökte upp Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Jag gjorde allt i min makt för att komma in och jag kom in, super lycklig! När jag började på skolan blev jag inte lika nöjd som jag hade trott. Det var ett hårt klimat, med en nästa för bred inriktning så jag blev otroligt förvirrad och visste inte riktigt vad jag ville. Jag fick upplevelsen av att design är en hård bransch och jag kände att jag aldrig någonsin skulle lyckas men jag kämpade på och det gav mig skin på näsan. Det var under sista året som jag hade ett projekt då jag skulle utforska återvinning som gjorde att jag tillslut förstod vad det var jag ville syssla med REMAKE!
Efter min examen flyttade jag tillbaka hem till Nybro och började läsa en internationell kurs på ett halvår i svensk möbeldesign. Halvåret gav mig otroligt mycket! Trotts att det ibland var lite rörigt var det underbara lärare och klasskompisar som verkligen trodde på mig, utbildningen var jordnär och realistisk. Jag fick ett hopp om att jag faktiskt kan lyckas och det var precis vad jag behövde! Genom utbildningen fick jag kontakt med möbel formgivaren och läraren Lars Apelmo som gjorde att jag fick en praktikplats på Macken design i Växjö som höll på med Remake, där jag idag befinner mig. Jag deltog också till en remake designtävling på Macken vilket jag vann med "One bottle diffrerent lights" (Återvinning av vinflaskor som blev tre olika ljusstakar) och sen dess har det rullat på och idag är produktionen av Bottle collection igång vilket kommer bli vaser, ljusstakar och dricksglas av återvunna vinflaskor. Idag läser jag också distanskursen Green design 2.0 som är en kurs skapad för att lyfta Grön design in i företagen och att knyta kontakter med smålänska designföretag i möbelriket. Jag har också fått äran att ge en vas som gåva till kronprinsessan Viktoria och har idag redan fått en mängd beställningar.
Bottle collection kommer även i maj att säljas på designkollegornas marknad, vill du också beställa?
Kontakta mig på mail. linnbjelkne@gmail.com och/eller besök min design blogg på linnbjelknedesign.blogg.se för att se mer av mig och mitt designliv!
Sen vill jag också hylla Kristin och James som gör designkollegorna möjlig och som gjort att jag fått endel kontakter med formgivare inför framtiden!
/Linn
tisdag 5 april 2011
Nobyåsa: Åsa Norberger Design
Accessoarer, kläder, design, konst, färg, gammalt, nytt, känsla, detaljer som skiljer varje produkt åt, personlighet, utmaningar, överraskningar, allt kreativt finns och kommer du uppleva med ”nobyåsa”.
Vilket är en del av mig och gör mig till den person jag är Åsa Norberger, 30 år ung!
Hej!
Min historia började en tid tillbaka i Vargön/Vänersborg då jag tog en nål för första gången och skulle sy outfits. Gosedjur och barbiedockor fick vara mina modeller på 80-talet.
Vilken lycka att utveckla sin dröm och följa sitt mål, men som alla måste möta mer eller mindre är motgångar både i livet med sig själv och det man är bra på. Ni får ta del av lite här.
De första 15 åren designade jag klänningar, byxor och tröjor till vänner eller till mig själv. Och skulle alltid vara med och ordna kalas/fester. Kameran fanns alltid i handen. Allt skulle fastna på bild. För att jag var bra på att fixa och styla sa alla när något var på gång. Jag placerades eller kanske själv valde att vara i bakrunden och lyfta fram de andra. Något som jag fortsatte att göra tills jag upptäckte att min röst inte var viktig för andra utan att jag bara skulle göra alla andra nöjda. Det var dags att fundera på vad jag kunde göra för mig…
Göteborg i 3 år: konst och form var mitt första steg. Nya intressanta människor och vänner som inspirerade mig. Klädkollektion, foto, konst, keramik, skulptur, balklänning. Det ledde till Folkuniversitetet ”Art college” Mönsterkonstruktion och medborgarskolan ”underkläder”. Och så fortsatte jag bara följa mitt mål med up´s and down´s…
Mina resor har verkligen utvecklat och inspirerat mig. Och kommer alltid att göra det. Jag älskar utmaningar och att upptäcka, men vem gör inte det. ”Backpacker” resan Thailand, Malaysia, Singapore och Indonesien, ”hitta tillbaka till mig själv” resan USA Atlanta flygplats…(en lång historia), tillbaka till Stockholm, Bahamas, Cuba, Brasilien och London, språk i Spanien och utbildning i Italien, Milano Textile and fashion design, IED. Ett intensivt år. Vi studerade 2 år på 1 år att sova var då något man kunde glömma. Vi fick möjligheten att jobba med professionella människor gå på mässor, inköp, modevisningar, British next topmodel, showrooms, minijobb med moschino, utställningar, modemässor, inredningsmässor, uppleva kultur milano och så mycket mera. Vi gjorde menswear, womanswear, accessories, shoes, bags, mönster, workshops, som om vi inte hade upp över öronen att göra så ville jag utmana mig extra med att sy en bröllopsklänning för hand och dra isär t-shirtar och sticka en klänning.
Vi pressade oss och jag pressade mig själv framför allt med utebliven sömn och mitt upp i allt så kommer bomben. Den första jobbiga kritiken efter sömnlösa nätter och ett presenterat projekt: det här var väl inte bra, den här branschen kanske inte är något för dig osv. Det fortsatte så under året. Nästan varje projekt: jo men det var kanske något som var bra men inte tillräckligt. Det var så nära att jag gav upp. Jobbade mycket med knitwear och blev erbjuden en praktikplats i Milano. Vilket var helt underbart och lyfte upp mig men hemma fanns kärleken…
Envisheten och mina egna krav till mig själv fick mig att fortsätta. Även fast det var svårt att förstå det när man var uppe i det så är jag glad att de kritiserade mig. Det fick mig till att bli bättre och bättre. För att överleva i branschen bör man ha lite mer skinn på näsan. Och det har gjort mig starkare varje gång, självklart så faller man ner i gropen fortfarande men snabbare kravlar man sig upp.
Att skapa och bygga upp ett eget klädmärke på egen hand med familj innebär som många säkert redan vet, uppoffring, tidsbrist, svett, ilska, stress, press, kritik, sömnbrist, jobba jämt, trotsiga barn, magkatarr, tårar, upplevelse, utmaning, utveckling, skratt, uppskattning, positiv kritik, glada barn, drömmar, kunskaper, osv jag kan hålla på i evigheter men trots det jobbiga kan jag inte tänka mig något annat, JAG BARA ÄLSKAR DET! Det är bara att inse att det tar sin tid men att inte ge upp!
Från första greppet om nålen till de senaste åren, fortfarande samma mål men en bit på väg. Sakta men säkert. Startade Åsa Norberger Design ”nobyåsa” hösten 2009. Jag designar accessoarer som scarfes, armband, örhängen, halsband, mössor och klänningar. Använder mig av material som garn, läder, lera, trä och alla slags tyger. Och detaljer är en viktig del. Det är början och grunden för att utveckla till en egen klädkollektion inom snar framtid. Allt eller inget! Våga satsa! Tro på dig själv! Res dig upp igen! Ja det var en del av mig, resten kommer ni se i min design!
Tack och jättekram till Kristin och James att ni tar er TID och ger oss alla en större möjlighet att komma ut och synas med ”Designkollegorna”. Ni inspirerade mig till att börja skriva min story!
Buona fortuna!
Vill du veta mer om min design eller om mig, hör gärna av dig:
Här hittar ni fler bilder från nobyåsa.
asa.norberger@gmail.com
asanorbergerdesign.blogspot.com eller
Facebook ”Nobyasa”
Twitter ”Nobyasa”
Vilket är en del av mig och gör mig till den person jag är Åsa Norberger, 30 år ung!
Hej!
Min historia började en tid tillbaka i Vargön/Vänersborg då jag tog en nål för första gången och skulle sy outfits. Gosedjur och barbiedockor fick vara mina modeller på 80-talet.
Vilken lycka att utveckla sin dröm och följa sitt mål, men som alla måste möta mer eller mindre är motgångar både i livet med sig själv och det man är bra på. Ni får ta del av lite här.
De första 15 åren designade jag klänningar, byxor och tröjor till vänner eller till mig själv. Och skulle alltid vara med och ordna kalas/fester. Kameran fanns alltid i handen. Allt skulle fastna på bild. För att jag var bra på att fixa och styla sa alla när något var på gång. Jag placerades eller kanske själv valde att vara i bakrunden och lyfta fram de andra. Något som jag fortsatte att göra tills jag upptäckte att min röst inte var viktig för andra utan att jag bara skulle göra alla andra nöjda. Det var dags att fundera på vad jag kunde göra för mig…
Göteborg i 3 år: konst och form var mitt första steg. Nya intressanta människor och vänner som inspirerade mig. Klädkollektion, foto, konst, keramik, skulptur, balklänning. Det ledde till Folkuniversitetet ”Art college” Mönsterkonstruktion och medborgarskolan ”underkläder”. Och så fortsatte jag bara följa mitt mål med up´s and down´s…
Mina resor har verkligen utvecklat och inspirerat mig. Och kommer alltid att göra det. Jag älskar utmaningar och att upptäcka, men vem gör inte det. ”Backpacker” resan Thailand, Malaysia, Singapore och Indonesien, ”hitta tillbaka till mig själv” resan USA Atlanta flygplats…(en lång historia), tillbaka till Stockholm, Bahamas, Cuba, Brasilien och London, språk i Spanien och utbildning i Italien, Milano Textile and fashion design, IED. Ett intensivt år. Vi studerade 2 år på 1 år att sova var då något man kunde glömma. Vi fick möjligheten att jobba med professionella människor gå på mässor, inköp, modevisningar, British next topmodel, showrooms, minijobb med moschino, utställningar, modemässor, inredningsmässor, uppleva kultur milano och så mycket mera. Vi gjorde menswear, womanswear, accessories, shoes, bags, mönster, workshops, som om vi inte hade upp över öronen att göra så ville jag utmana mig extra med att sy en bröllopsklänning för hand och dra isär t-shirtar och sticka en klänning.
Envisheten och mina egna krav till mig själv fick mig att fortsätta. Även fast det var svårt att förstå det när man var uppe i det så är jag glad att de kritiserade mig. Det fick mig till att bli bättre och bättre. För att överleva i branschen bör man ha lite mer skinn på näsan. Och det har gjort mig starkare varje gång, självklart så faller man ner i gropen fortfarande men snabbare kravlar man sig upp.
Att skapa och bygga upp ett eget klädmärke på egen hand med familj innebär som många säkert redan vet, uppoffring, tidsbrist, svett, ilska, stress, press, kritik, sömnbrist, jobba jämt, trotsiga barn, magkatarr, tårar, upplevelse, utmaning, utveckling, skratt, uppskattning, positiv kritik, glada barn, drömmar, kunskaper, osv jag kan hålla på i evigheter men trots det jobbiga kan jag inte tänka mig något annat, JAG BARA ÄLSKAR DET! Det är bara att inse att det tar sin tid men att inte ge upp!
Från första greppet om nålen till de senaste åren, fortfarande samma mål men en bit på väg. Sakta men säkert. Startade Åsa Norberger Design ”nobyåsa” hösten 2009. Jag designar accessoarer som scarfes, armband, örhängen, halsband, mössor och klänningar. Använder mig av material som garn, läder, lera, trä och alla slags tyger. Och detaljer är en viktig del. Det är början och grunden för att utveckla till en egen klädkollektion inom snar framtid. Allt eller inget! Våga satsa! Tro på dig själv! Res dig upp igen! Ja det var en del av mig, resten kommer ni se i min design!
Tack och jättekram till Kristin och James att ni tar er TID och ger oss alla en större möjlighet att komma ut och synas med ”Designkollegorna”. Ni inspirerade mig till att börja skriva min story!
Buona fortuna!
Vill du veta mer om min design eller om mig, hör gärna av dig:
Här hittar ni fler bilder från nobyåsa.
asa.norberger@gmail.com
asanorbergerdesign.blogspot.com eller
Facebook ”Nobyasa”
Twitter ”Nobyasa”
onsdag 9 mars 2011
James
Howdy all
Thought I'd take a minute to briefly introduce myself here, as I was so impressed with Kristin's entry a few days back. It really reinforced for me how this project is all about telling the stories behind the products, and not just being a 'loppis'. The more we know about each other, on a personal level, the more we grow as a group. And the more we grow as a group...well that's how we start a revolution! :)
I'm turning 35 next month. I keep telling everyone that I look more like George Clooney every year, but the common vote seems to be a slightly-greying Fred Flintstone. Oh well.
I'm from Vancouver, Canada originally, and have been in Sweden for almost 9 years now. So yes I understand Swedish just fine ;) My spelling is hideous, so I really just keep it as a party trick for friends. Ha ha. But naturally respond to my posts in Swedish!!
I just graduated MFA from HDK this past spring, from their industrial design masters program, and for 6 years I have been running Black Badger Advanced Composites. A company I started because of my experience with carbon fiber stuff, but I have since shifted focus towards contemporary jewelry design. Quite a shift!
I wanted to write this introduction partially so Kristin would see that it wasn't just her who felt sooooo burned out and rejected by her experience. Been there as well myself. I came to Sweden in 2002 after being accepted at Ingvar Kamprad DesignCentrum at Lund University. All was great and dandy, and after a full year and a half of studying there, I was told that the program wasn't set up to allow foreign students to actually graduate, and would I kindly leave without making trouble. Awesome. Moved to Europe totally on my own, and after making a nice little life for myself, I was being discarded. Discarded because keeping me around would have been...i don't know - extra paperwork for someone?
This happened just a month or so before a large portion of my class was going to the Johnson Space Center in Texas -we're talking NASA here people- for a 4 week intership and project. I was told that I would not be joining, and was literally removed from the program mid-term and dropped into SFI classes at Komvux. I was already learning Swedish just fine, as I had met my wife-to-be about 6 months after moving here. Keep in mind that the entire design program in Lund was in english, in fact the head professor was german, and didnt know a single word of swedish, so we didnt even have the option to present or write in swedish.
I think what really smoked my bacon (canadian expression) was that Lund had removed my purpose. Without the design education that I had uprooted my entire life and come here specifically for, I had no purpose. Even a dog wants a ball to chase or a stick to chew on, and watch how quickly they sink when you deny them of that. It's just who we are.
That same mentality is what I see happening around here, to many of my dearest friends. The industry here can't support us, and to be honest doesnt seem to want us or need us. So if you will excuse the language here, I say #&%* them, and let's kickstart our own industry. We have all the skills that we need here, among this fantastic new community. We all feel dissapointed and rejected, and this group is what we have collectively desired. It gives us a common voice, and allows us to recreate our own sense of purpose.
I moved to Göteborg in 2008 for the masters program at HDK, and I instantly felt there was something special with this city.
From my own experience at HDK design, it seems that the only ones who actually get hired, are those that work in car design. Not even car design, but car styling. Amazing sketches of cars that we don't even really need. Shame that car design is such a staple industry here in GBG, but I think what we need to do with this Designkollgorna is to show these heavyweights that we have what they need.
They just might not know it yet.
That's where we come into the picture.
//J
Thought I'd take a minute to briefly introduce myself here, as I was so impressed with Kristin's entry a few days back. It really reinforced for me how this project is all about telling the stories behind the products, and not just being a 'loppis'. The more we know about each other, on a personal level, the more we grow as a group. And the more we grow as a group...well that's how we start a revolution! :)
I'm turning 35 next month. I keep telling everyone that I look more like George Clooney every year, but the common vote seems to be a slightly-greying Fred Flintstone. Oh well.
I'm from Vancouver, Canada originally, and have been in Sweden for almost 9 years now. So yes I understand Swedish just fine ;) My spelling is hideous, so I really just keep it as a party trick for friends. Ha ha. But naturally respond to my posts in Swedish!!
I just graduated MFA from HDK this past spring, from their industrial design masters program, and for 6 years I have been running Black Badger Advanced Composites. A company I started because of my experience with carbon fiber stuff, but I have since shifted focus towards contemporary jewelry design. Quite a shift!
I wanted to write this introduction partially so Kristin would see that it wasn't just her who felt sooooo burned out and rejected by her experience. Been there as well myself. I came to Sweden in 2002 after being accepted at Ingvar Kamprad DesignCentrum at Lund University. All was great and dandy, and after a full year and a half of studying there, I was told that the program wasn't set up to allow foreign students to actually graduate, and would I kindly leave without making trouble. Awesome. Moved to Europe totally on my own, and after making a nice little life for myself, I was being discarded. Discarded because keeping me around would have been...i don't know - extra paperwork for someone?
This happened just a month or so before a large portion of my class was going to the Johnson Space Center in Texas -we're talking NASA here people- for a 4 week intership and project. I was told that I would not be joining, and was literally removed from the program mid-term and dropped into SFI classes at Komvux. I was already learning Swedish just fine, as I had met my wife-to-be about 6 months after moving here. Keep in mind that the entire design program in Lund was in english, in fact the head professor was german, and didnt know a single word of swedish, so we didnt even have the option to present or write in swedish.
I think what really smoked my bacon (canadian expression) was that Lund had removed my purpose. Without the design education that I had uprooted my entire life and come here specifically for, I had no purpose. Even a dog wants a ball to chase or a stick to chew on, and watch how quickly they sink when you deny them of that. It's just who we are.
That same mentality is what I see happening around here, to many of my dearest friends. The industry here can't support us, and to be honest doesnt seem to want us or need us. So if you will excuse the language here, I say #&%* them, and let's kickstart our own industry. We have all the skills that we need here, among this fantastic new community. We all feel dissapointed and rejected, and this group is what we have collectively desired. It gives us a common voice, and allows us to recreate our own sense of purpose.
I moved to Göteborg in 2008 for the masters program at HDK, and I instantly felt there was something special with this city.
From my own experience at HDK design, it seems that the only ones who actually get hired, are those that work in car design. Not even car design, but car styling. Amazing sketches of cars that we don't even really need. Shame that car design is such a staple industry here in GBG, but I think what we need to do with this Designkollgorna is to show these heavyweights that we have what they need.
They just might not know it yet.
That's where we come into the picture.
//J
söndag 6 mars 2011
kerstin:
Låt mig få presentera mig själv, för er som inte känner mig. Kristin heter jag, är snart 28 år och bosatt i Göteborg. För snart ett år sedan tog jag min kandidatexamen på HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) med inriktning på mönster och illustration (enligt mig själv).
Innan jag började på HDK hade jag det som mitt STORA mål, att komma in där. Jag gick estetiskt program på gymnasiet och tog en konstkurs efter studenten samt gick en ettårig eftergymnasial designutbildning innan mina arbetsprover höll måttet för att låta mig få komma in på skolan.
Mitt stora mål i livet var nått. Men. Jag kände mig tom.
Efter en månad rasade hela mitt konstnärliga självförtroende då första kritiken sänkte mig i ett av de små studierummen. Det var vid ett individuellt samtal med en handledare. Jag hade blivit ombedd att ta med mina arbetsprover samt eget arbete till mötet. I mitt fall handlade det enbart om porträtt i blyerts och akryl. Under hela min "porträttperiod" hade jag fått höra av min omgivning hur begåvad och talangfull jag var. Men i det lilla studierummet, stolt ovetandes av vad som komma skulle, fick jag plötsligt höra: "Släng detta! Eller bränn det!"
Jag blev helt chockad. Förstod ingenting. Efter mötet hade jag en lite personlig kris. Jag hade lagt så mycket av mitt eget "jag"-självförtroende i mitt skapande och tecknande. Nu skulle jag istället teckna känslor och inte direkt avbilda något som redan fanns. Jag var helt trasig. Hur gör man?
Träffarna och samtalen fortsatte hela terminen och redan vid jul hade jag bestämt mig (för mig själv) att ta en paus från HDK. Det var inte som jag förväntat mig och jag var besviken och villrådig. Trots det tidigt tagna beslutet gick jag färdigt hela första året. Kreativiteten var död.
På hösten började jag arbeta i butik, två olika. Jag trivdes väldigt bra i den andra butiken av de två och stannade där till nästkommande höst, under året började det klia i fingrarna efter att skapa efter jul. På våren deltog jag i en vårutställning som gästkonstnär.
Nästa höst, år 2007, drog jag upp till Stockholm för att arbeta som allt-i-allo på min pappas arkitektkontor. Det var också då som jag startade upp mitt företag: Kristin Erséus Art & Illustration, mest för att kunna fakturera för några små illustrationsuppdrag. Bl.a. arbetade jag åt Wella, tecknade hårfrisyrer, både klippningar och uppsättningar.
När jag arbetat upp skaparglädjen och kreativiteten igen, gick jag färdigt mina kandidatår på HDK. Först då kunde jag förstå min handledares mening med kritiken till mina porträtt och Jag höll med.
I höstas tog jag åter upp mitt företag, men kortade ner hela namnet till "kerstin:" anledningen var två saker. Dels för att det egentliga namnet var så långt och jobbigt att säga och dels för att jag vill särskilja på företagsnamnet och min egen person.
Det är viktigt för mig; Det som är jag, har inte mitt företag med att göra, och det som mitt företag är skall inte få påverka för mycket i mitt privatliv eller mitt "jag". Förstår ni?
Att starta företag har så många sidor, positiva och negativa. Man får göra det man vill och hur man vill, och har man tur tjänar man pengar på sin hobby. Men sen har vi nackdelarna och det är att det ofta är en instabilitet och en otrygghet i att starta eget. Man vet inte hur det kommer gå. All tid går åt och man blir så känslomässigt engagerad i hela altet.
Att gå ut skolan innebär ju också att man plötsligt står på egna ben, ingen att luta sig emot och ingen att rådfråga om det behövs. Var finns alla tips?
Jag startade designkollegorna och snabbare än jag kunnat ana haglade både information och tips över mig från gruppen. Jag var mer än nöjd!
På företagsfronten hankar jag mig fram, envis och fast besluten om att kämpa vidare. I veckan skall jag fixa med beställningar och fila på nya kerstin:prylar samt jobba på godsaker för oss designkollegor, till er alla därute som törstar efter unika fin- och bra-saker. Som jag alltid säger: Håll tillgodo!
Oj, nu är klockan mycket! Lägger upp lite bilder, sen tackar jag för mig! Har ni frågor? Maila: info@kristinerseus.com eller kika på min egen blogg: http://blogg.kristinerseus.com/ eller hemsidan: http://kristinerseus.com/
Sov gott!
/Kristin
Innan jag började på HDK hade jag det som mitt STORA mål, att komma in där. Jag gick estetiskt program på gymnasiet och tog en konstkurs efter studenten samt gick en ettårig eftergymnasial designutbildning innan mina arbetsprover höll måttet för att låta mig få komma in på skolan.
Mitt stora mål i livet var nått. Men. Jag kände mig tom.
Efter en månad rasade hela mitt konstnärliga självförtroende då första kritiken sänkte mig i ett av de små studierummen. Det var vid ett individuellt samtal med en handledare. Jag hade blivit ombedd att ta med mina arbetsprover samt eget arbete till mötet. I mitt fall handlade det enbart om porträtt i blyerts och akryl. Under hela min "porträttperiod" hade jag fått höra av min omgivning hur begåvad och talangfull jag var. Men i det lilla studierummet, stolt ovetandes av vad som komma skulle, fick jag plötsligt höra: "Släng detta! Eller bränn det!"
Träffarna och samtalen fortsatte hela terminen och redan vid jul hade jag bestämt mig (för mig själv) att ta en paus från HDK. Det var inte som jag förväntat mig och jag var besviken och villrådig. Trots det tidigt tagna beslutet gick jag färdigt hela första året. Kreativiteten var död.
På hösten började jag arbeta i butik, två olika. Jag trivdes väldigt bra i den andra butiken av de två och stannade där till nästkommande höst, under året började det klia i fingrarna efter att skapa efter jul. På våren deltog jag i en vårutställning som gästkonstnär.
Nästa höst, år 2007, drog jag upp till Stockholm för att arbeta som allt-i-allo på min pappas arkitektkontor. Det var också då som jag startade upp mitt företag: Kristin Erséus Art & Illustration, mest för att kunna fakturera för några små illustrationsuppdrag. Bl.a. arbetade jag åt Wella, tecknade hårfrisyrer, både klippningar och uppsättningar.
När jag arbetat upp skaparglädjen och kreativiteten igen, gick jag färdigt mina kandidatår på HDK. Först då kunde jag förstå min handledares mening med kritiken till mina porträtt och Jag höll med.
I höstas tog jag åter upp mitt företag, men kortade ner hela namnet till "kerstin:" anledningen var två saker. Dels för att det egentliga namnet var så långt och jobbigt att säga och dels för att jag vill särskilja på företagsnamnet och min egen person.
Det är viktigt för mig; Det som är jag, har inte mitt företag med att göra, och det som mitt företag är skall inte få påverka för mycket i mitt privatliv eller mitt "jag". Förstår ni?
Att starta företag har så många sidor, positiva och negativa. Man får göra det man vill och hur man vill, och har man tur tjänar man pengar på sin hobby. Men sen har vi nackdelarna och det är att det ofta är en instabilitet och en otrygghet i att starta eget. Man vet inte hur det kommer gå. All tid går åt och man blir så känslomässigt engagerad i hela altet.
Att gå ut skolan innebär ju också att man plötsligt står på egna ben, ingen att luta sig emot och ingen att rådfråga om det behövs. Var finns alla tips?
Jag startade designkollegorna och snabbare än jag kunnat ana haglade både information och tips över mig från gruppen. Jag var mer än nöjd!
På företagsfronten hankar jag mig fram, envis och fast besluten om att kämpa vidare. I veckan skall jag fixa med beställningar och fila på nya kerstin:prylar samt jobba på godsaker för oss designkollegor, till er alla därute som törstar efter unika fin- och bra-saker. Som jag alltid säger: Håll tillgodo!
Oj, nu är klockan mycket! Lägger upp lite bilder, sen tackar jag för mig! Har ni frågor? Maila: info@kristinerseus.com eller kika på min egen blogg: http://blogg.kristinerseus.com/ eller hemsidan: http://kristinerseus.com/
/Kristin
fredag 25 februari 2011
Trevlig helg.
Nu börjar helgen som säkert många väntat på. Själv har jag varit oerhört lite produktiv denna vecka, vilket gör att jag känner en liten lätt veckoslutsångest. När jag återfått mina krafter ska jag göra en presentation av mig och mitt företag med bilder och text här på bloggen. Sen hoppas jag att ni andra vill blogga om er här också!
Trevlig helg önskar jag er alla.
Kristin
Trevlig helg önskar jag er alla.
Kristin
torsdag 24 februari 2011
Start something special
Well it doesn't really need to be said, but this little group has really grown quickly. Designkollegorna is an absolute force of nature!
In my opinion, this group is exactly what it needs to be: reactive and adaptable. In the inital onset, we had the intention of having it be more of a information resource, but what we quickly saw was that the members simply wanted the forum to be a place to have a voice. A place where all of us who are sitting at home alone, thinking we are the only ones having a hard time running our own little company, are able to find a support network. A network that will promote each other, support each other, and even just entertain each other!
This is something we are doing as friends and colleagues, not rivals. Leave backstabbing and competing for Hell's Kitchen, we are here to do this together! Network among ourselves, recommend other members to cool stores or events, and just simply take care of each other.
Kristin and myself will continue to keep things rolling smoothly here!
I'm pretty curious where this is heading myself, but I can say that there are some interesting things in the immediate future for the Designkollegorna
And to quote Neil Young, 'keep on rockin in the free world'
-James out
In my opinion, this group is exactly what it needs to be: reactive and adaptable. In the inital onset, we had the intention of having it be more of a information resource, but what we quickly saw was that the members simply wanted the forum to be a place to have a voice. A place where all of us who are sitting at home alone, thinking we are the only ones having a hard time running our own little company, are able to find a support network. A network that will promote each other, support each other, and even just entertain each other!
This is something we are doing as friends and colleagues, not rivals. Leave backstabbing and competing for Hell's Kitchen, we are here to do this together! Network among ourselves, recommend other members to cool stores or events, and just simply take care of each other.
Kristin and myself will continue to keep things rolling smoothly here!
I'm pretty curious where this is heading myself, but I can say that there are some interesting things in the immediate future for the Designkollegorna
And to quote Neil Young, 'keep on rockin in the free world'
-James out
onsdag 23 februari 2011
#1
Välkommen till designkollegornas blogg!
Här kommer ni att få följa oss, vad vi gör för något och vilka evenemang vi hittar på.
Designkollegorna / bakgrund:
Idén till designkollegorna fick jag när jag stod som utställare på Formex-mässan. Från att vara van vid att sitta ensam på min kammare och skapa, stod jag där plötsligt, helt öppet och visade upp vad jag skapat den senaste tiden. Utsatt och naken. Från att inte höra ett ord om det jag gjort till att plötsligt få en massa kritik och utlåtanden från höger och vänster. Nyttigt, skrämmande och fantastiskt roligt på samma gång. Det jag märkte var att jag växte en aning.
Det slog mig då att sedan jag tog min kandidatexamen på HDK har jag varit befriad från andras åsikter kring det jag skapat. Rädd för att ta del av andras utlåtanden och tips, hade jag isolerat mig i min egen lilla trygghet.
Det jag också märkte var att vi som ställde ut på samma ställe började så smått fråga varandra vilka som tillverkar och producerar våra prototyper och produkter. En ny värld öppnades. Och till min förvåning var alla väldigt hjälpsamma och öppna mot varandra. Vi peppade varandra och blev glada när återförsäljare ville ha grannens kreationer. Det gladde mig att se.
När jag var hemma igen kändes det så tomt och ensamt och jag insåg då att jag faktiskt inte har någon att "bolla" idéer och tankar med kring design och skapande. Då kom jag att tänka på facebook, en klockren mötesplats för likasinnade. Gruppen blev till, alla med och utan erfarenhet i branschen skulle vara välkomna att hjälpa/ta del av tips och råd; fotografer, illustratörer, filmskapare, konstnärer, musiker, webdesigners, grafiker, inredare, arkitekter... you name it! Dessutom även återförsäljare, tillverkare, producenter m.fl. som har en kreativ/skapandeanknytning.
Min förhoppning nu är att gruppen skall fortsätta lyfta kollegorna framåt genom arbetet och karriären. Att konkurrensen och rädslan att dela med sig skall suddas ut. Att gruppen når fler så att alla berörda får tillgång till vad vi kan hjälpa varandra med. Nästa steg är att lyfta fram våra olika talanger, tex genom en designmarknad. Planer smids. Håll tillgodo!
/Kristin Erséus http://blogg.kristinerseus.com
Här kommer ni att få följa oss, vad vi gör för något och vilka evenemang vi hittar på.
Designkollegorna / bakgrund:
Idén till designkollegorna fick jag när jag stod som utställare på Formex-mässan. Från att vara van vid att sitta ensam på min kammare och skapa, stod jag där plötsligt, helt öppet och visade upp vad jag skapat den senaste tiden. Utsatt och naken. Från att inte höra ett ord om det jag gjort till att plötsligt få en massa kritik och utlåtanden från höger och vänster. Nyttigt, skrämmande och fantastiskt roligt på samma gång. Det jag märkte var att jag växte en aning.
Det slog mig då att sedan jag tog min kandidatexamen på HDK har jag varit befriad från andras åsikter kring det jag skapat. Rädd för att ta del av andras utlåtanden och tips, hade jag isolerat mig i min egen lilla trygghet.
Det jag också märkte var att vi som ställde ut på samma ställe började så smått fråga varandra vilka som tillverkar och producerar våra prototyper och produkter. En ny värld öppnades. Och till min förvåning var alla väldigt hjälpsamma och öppna mot varandra. Vi peppade varandra och blev glada när återförsäljare ville ha grannens kreationer. Det gladde mig att se.
När jag var hemma igen kändes det så tomt och ensamt och jag insåg då att jag faktiskt inte har någon att "bolla" idéer och tankar med kring design och skapande. Då kom jag att tänka på facebook, en klockren mötesplats för likasinnade. Gruppen blev till, alla med och utan erfarenhet i branschen skulle vara välkomna att hjälpa/ta del av tips och råd; fotografer, illustratörer, filmskapare, konstnärer, musiker, webdesigners, grafiker, inredare, arkitekter... you name it! Dessutom även återförsäljare, tillverkare, producenter m.fl. som har en kreativ/skapandeanknytning.
Min förhoppning nu är att gruppen skall fortsätta lyfta kollegorna framåt genom arbetet och karriären. Att konkurrensen och rädslan att dela med sig skall suddas ut. Att gruppen når fler så att alla berörda får tillgång till vad vi kan hjälpa varandra med. Nästa steg är att lyfta fram våra olika talanger, tex genom en designmarknad. Planer smids. Håll tillgodo!
/Kristin Erséus http://blogg.kristinerseus.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)